April april

Några förstod direkt att det här bara var ett skämt. Andra gick på det en stund.

Några kommentarer efter att jag länkat inlägget till facebook

Jag trodde faktiskt inte att någon skulle köpa det. Varför i hela friden skulle en gift småbarnsmamma raka benen en söndagsmorgon i april liksom?

Två hela ögonbryn i en suddig webbkamera

Mitt kartotek

Jag har aldrig haft speciellt gröna fingrar, men nu när vi har en stor trädgård vill jag gärna lära mig så mycket som möjligt och försöka sköta om den så gott det går. För att få lite ordning på allt vi har i rabatterna och allt som ska göras fixade jag mig ett eget litet kartotek.

När jag kom på idén sökte jag på Tradera (såklart) efter en lagom stor burk, och hittade den lilla blå. Sedan fick jag syn på den röda med likadant mönster och var självklart tvungen att ha den också. I den förvarar jag utrivna artiklar från trädgårdstidningar och lite fröpåsar och så. I den blå har jag själva kartoteket.

Jag klippte lagom stora kort av hårt papper och har sorterat dem på två sätt. Dels finns det en flik för varje månad med kort där det står till exempel "Beskär rosorna" eller "Ta in vattenslangen" eller "Plantera ut dahliorna". Och sedan finns det flikar för allt vi har planterat, sorterat under till exempel "Perenner" eller "Rosor" eller "Buskar". På de korten knipsar jag en bild från förpackningen och lite annan info eller så skriver jag lite om hur det ska skötas. Och så anger jag var växten finns och när den sattes dit. 

Strategin de här första åren är att köpa typ allt som vi tror är fint och sedan köpa fler av de som är fina när de väl är på plats. Då är det bra att veta vad det var för något tänker jag.

Jag inser ju att det här kanske kan verka "lite överambitiöst", men förutom att jag faktiskt tycker att det är lite mysigt att pyssla med det här så har jag ju mer koll. I teorin i alla fall.

Hur många kort jag än har är det ju ändå själva utförandet som räknas, och hur det går med den saken återstår att se.

En tanke bara

Ni vet när man rakar benen. Med vass rakhyvel. Och så rinner det ner balsam i ögat och svider.

Då kanske man inte ska använda handen med rakhyveln för att gnugga bort det.

Äckligt

Vi kan väl lugnt säga att det är ganska skönt att Lillys penicillinkur är över nu.

Det var värt ett försök

Vi var på bio idag, Harry och jag. Eller, vi kanske inte var på bio lika mycket som vi besökte biografen en stund. Det var Harrys första gång och vi skulle se Mästerkatten. Egentligen hade jag tänkt att vi skulle börja med nåt lite lättare, som Alfons Åberg, men jag sov för länge så vi missade den.

Det var jättespännande att sitta i de mjuka stolarna och äta popcorn och se på den "stora teven". I alla fall under reklamen.

Men filmen var jätteläskig, så efter en kvart eller så fick vi sätta oss utanför och äta upp popcornen. Och sen åkte vi hem.

Jag MÅSTE rita nu mamma

Harry tycker att det är väldigt spännande med telefonspel och kan sitta länge med sitt djurpussel eller Talking Tom eller "fåglarna". Det är ju ganska tråkigt för mig, eftersom jag helst vaktar honom när han lånar så han inte raderar alla foton eller smsar chefen eller så. 

Då har det varit ganska bra att han roats av att "hjälpa till" när jag spelar Wordfeud eller Draw Something, han får trycka på play och han kan vara med och gissa vad folk ritar. Men så igår dög inte det längre.

Bell?

Tur att det går att börja om.

Jag hade en sekund på mig att trycka av för att visa att det hela ändå gick att rädda. Jag vet inte vem Henrik Bernström är, men han har ju fantastisk timing, det får jag säga.

Klart - nästan i alla fall

Själva trappan är färdigrenoverad, och det firade vi med en öl i kvällssolen.

Nu ska den i och för sig målas och räckena behöver svetsas och målas de också, men när det är klart kan vi ju bara fira en gång till. Så gör vi.

Veckans öl

Jag träffade Daniel vid ölhyllorna på Systemet idag. Att han direkt förstod vad jag gjorde där stod klart när han frågade vilket tema det skulle vara på ölen denna veckan.

Så han vet ju redan, men kan DU gissa? En ledtråd har ni här.

Om ni vill titta på tidigare teman kan ni klicka här och här.

Vill du också ha?

Jag älskar Pinterest. Med Pinterest är det väldigt lätt och smidigt att organisera och dela fina bilder och länkar som man hittar på nätet, och det är otroligt inspirerande att titta på vad andra har satt upp på sina anslagstavlor. Det är lite som att andra redan har plockat russinen ur kakan, och du kan bara äta dem direkt.

Man kan använda Pinterest till att planera sin inredning eller ett bröllop, eller hitta och samla recept eller tips om trädgård. Och så finns det en massa djur och sport och trams också, om man nu skulle vara lagd åt det hållet.

Kruxet är att du behöver en inbjudan för att komma igång. Du kan anhålla om en på Pinterest.com, men det tar ett tag. Då är det enklare att maila mig.
De tre första som mailar får en inbjudan direkt.

Exempel på bilder från mina anslagstavlor:

Source: akadesign.ca via Maria on Pinterest

Source: glorioustreats.blogspot.com via Maria on Pinterest

Source: braidsbraids.tumblr.com via Maria on Pinterest

Source: sixsistersstuff.com via Maria on Pinterest

Gullefjun på fest

Förra året kom jag på dagen innan att det var påskfest på dagis och toksydde ihop en kycklingoutfit av gamla handdukar på kvällen. Inte för att Harry blev speciellt glad och tacksam för det.

2011

I morse kom jag ihåg att det var påskfest igen. Jag ska inte säga att vi har ordning i källaren, men kycklingdräkten visste jag faktiskt var den var, så jag tänkte att det var värt ett försök. Och, tänka sig, efter väldigt många nej medan han vande sig vid tanken var det helt plötsligt "jättetul!" att klä ut sig.

2012

Lite rabatt

Idag var det dags för trädgårdsskola igen, så jag har varit på Plantagen. Uteavdelningen hade äntligen öppnat, och där kan jag gå hur länge som helst. Jag får på riktigt värsta lyckokänslorna av att gå runt och drömma bland perenner och häckar och skit (gödsel alltså).

Just idag blev det dock bara lite fröshopping.

Tagetes, jordgubbe, johannesört, vallmo, sömntuta, pysslingkrage och aster

Tagetes ska man ha ihop med rosor, potatis och jordgubbar för de utsöndrar något som gör att skadliga nematoder i jorden dör.
(Haha, vilken nörd jag är som kan massa sånt här, men bara i teorin)
Eftersom jag tycker det är skitfult med orange "70-tals-tagetes" letade jag särskilt efter den här ljusa sorten, som heter Vanilla.

Johannesörten ska vi ha till julsnapsen. Resten valdes för att de är fina förstås, men utifrån att de är ettåriga och inte behöver förodlas. Rabatten ska fyllas med perenner efter hand, men eftersom det blir dyrt att köpa allt på en gång tänkte jag fylla upp den med sommarblommor i år.

Jordgubbarna måste jag hålla på med inne dock, de ska jag och Harry så imorgon och ställa i köksfönstret. Han tror att vi ska äta dem imorgon, kan hända att han blir lite besviken när vi öppnar påsen.

Hur länge räknas en tanke?

Jag har en favoritslev.

Jag har ju förstått att detta upplevs som lite udda. Att det för de flesta liksom kvittar vilken slev de använder. Kanske för att de inte har provat min favorit, tänker jag då.

Hur som helst så nämnde jag sleven för min man någon gång i höstas. Jag berättade för honom att jag väljer just denna lilla slev så ofta jag kan, och att jag ibland till och med handdiskar den bara för att den inte ska bli stående i diskmaskinen och därmed inte vara tillgänglig om jag skulle vilja använda den senare.

Min favorit

Han lyssnar, kommenterar med något i stil med "okeeej?" och ser "lite skeptisk" ut, men lägger det ändå på minnet.

Och så, till min födelsedag,  hade han köpt en slev! Detta tyckte jag var så otroligt gulligt att jag för en liten, liten stund till och med övervägde att inte berätta för honom att det var fel slev. Men så insåg jag att det skulle bli en tröttsam charad att upprätthålla och sa som det var. Han blev ju lite besviken, men vi var båda överrens om att det är tanken som räknas och att tanken var god.

En månad senare var det julafton. Mannen med den goda tanken hade bestämt sig för att:

1. Ge det hela en chans till.

2. Hans fru förtjänar inte mindre än två slevar till av rätt sort, eftersom det nu blev fel första gången.

3. För säkerhets skull köpa två till ifall det nu skulle bli fel igen.

Hur det gick undrar ni?

I det första paketet var det, inte helt överraskande, två slevar av fel sort.
I det andra paketet, som alltså skulle vara backup, var det två slevar till. Likadana.
Så i juklapp fick jag alltså fyra slevar jag inte riktigt önskat mig.

Men inget ont som inte har något gott med sig. Nu har vi en jättebra slev att aska ur kaminen med. Ska bara komma på vad vi ska göra med de andra fyra.

Ett urval felslevar

Det är ju tur att han är söt.

Nästa gång blir väl till jul

I lördags var jag och klippte mig. Före dess hade jag inte klippt mig sedan juli. Då var jag gravid i åttonde månaden, men min frisör visste inte att vi skulle ha barn eftersom jag inte varit gravid gången innan. I november.

Jag vet inte varför det är så svårt, men förutom möjligen att putsa fönster finns det inget jag skjuter upp så länge som att boka klipptid.

Före

Så här långt hann det bli. Jag såg ut som en tolvåring som liksom måste ha längst hår i klassen.


Efter

Och i lördags såg det ut så här. Nu är ju kanske inte plattångande en halvtimme något jag prioriterar i vardagen, så riktigt så här ser det ju inte ut nu. Men kortare är det i alla fall.

Jag var tvungen att få en ny frisör eftersom min gamla har slutat, så jag var inte helt säker på att det skulle bli bra. Som ni förstår tar det ju ganska lång tid för mig att testa runt, så jag är mycket glad och lättad över att jag blev nöjd med en gång, och har bestämt mig för att behålla henne.

Även om hon själv inte kommer märka det på ett tag.

Om vårrullen i lördags

Bäst: Att det var så mysigt att sitta ute och elda.

Sämst: Att Harry dödade vår dator med saft.

Han fick sitta inburad en stund

Vårrulle!

Våren 2007 var det väldigt fint väder den lördag vi skulle ställa om till sommartid, så vi köpte en grill och korv och ringde ihop lite vänner som kom och firade med oss. Sedan dess har detta blivit en årlig tillställning, som internt går under benämningen Vårrullen.
En vårfest med full rulle liksom.

Ikväll är det dags för sjätte gången, och vi är redo. Ett urval synliga ytor är städade, calamuchon är i bålskålen och nu tänder vi grillen!

Vi har städat lite

Varje gång vi har fått det helt städat och fint i alla rum samtidigt, vilket oftast råkar sammanfalla med någon typ av tillställning eller besök, så säger vi "Nu håller vi det så här".
Och så tror vi på det, trots att statistiken så att säga talar emot oss.
100 % emot.

Men denna gången kanske?

Kan man verkligen göra så?

Man vet att det är en man som varit på Ikea, när kvittot bara visar precis det han skulle dit och köpa.

Lite om plattorna

Jag hade egentligen tänkt beskriva alla turer det tagit att hitta plattor till trappan mer utförligt, men det blev ett både långt och tråkigt inlägg. Historien innefattar dock ett tafatt försök att bända bort befintliga plattor för att behålla dem, en resa till Falkenberg i förrgår för att kapa tillräckligt fina plattor till den storlek vi ville ha, beslutspanik när de ringde igår och sa att det inte gick, en ny tur till kakelhuset där de helt plötsligt hittade plattor i rätt färg och storlek och en resa till Helsingborg för att själva hämta dem på lagret eftersom de ska läggas på måndag.

Tjocka originalplattor

Rätt storlek och färg i alla fall

Det hade ju blivit väldigt mycket enklare om de bara hade rotat fram de här redan i lördags när vi var där första gången, men i stället för att vara bittra över det bestämde Kristian att vi skulle vara glada för att "vi har två fina friska barn". Och det är vi ju.

Dessutom hade vi inte fått hem fyra såna här fina stolar till eldgropen om han inte hade svängt inom Ikea efter sitt besök på Höganäs lager.
Inget ont som inte har något gott med sig.

Högsten fåtölj - Snart i en eldgrop nära dig mig

Pepsi alltså

Jag dricker väldigt mycket Pepsi Max. Så mycket att jag inte väntar tills Harry sover eller inte ser, utan tar mig ett glas lite hur jag vill. Inte riktigt ett beteende jag vill att min son ska ta efter, så jag brukar säga att det är vin.

Nu vill jag ju inte att han ska ta sig ett glas vin lite hur han vill heller, men än så länge har effekten bara varit att han låter mig hållas eftersom han vet att vin inte är för barn. Jag får naturligtvis komma på något annat om han skulle börja prata om vindrickandet här hemma, men den dagen den sorgen har jag tänkt.

Fast nu verkar det som att smarthuvudet redan är mig på spåren. Vi mellanmålade med varsin hamburgare på McDonalds igår, han med mjölk, jag med Cola Zero:

Harry: (pekar på min bägare) Vad är det, mamma?

Jag: Vin.

Harry: (med huvudet på sned och ett litet pekfinger på hakan) Hmm, jag tjoj inte.

Jag: Va? Tror du inte på mig?

Harry: Nej.

Jag: Tror du mamma ljuger för dig?

Harry: Haha, ja.

Jag: Vad tror du att det är då?

Harry: Passi!

Jag: Jäkla skit

Jag försökte få honom att se finurlig ut igen, men han var för upptagen med att äta upp Lillys hamburgerbröd.

Till Sara

Och andra som försökt lämna kommentarer i min blogg, utan att de fastnar.

Efter lite research tror jag att det beror på en bugg i bloggverktyget som gör att vissa webläsare inte gillar de inställningar som jag har haft för kommentarer. Jag provar att ändra, så nu kan ni försöka kommentera igen. Om ni vill. Men gör gärna det för då blir jag så glad.

Puss från IT-avdelningen

Den här bilden har naturligtvis ingenting med inlägget att göra,
jag tycker bara att det är fint att mina pelargoner blommar igen.