Klippet

När vädret var fint en eftermiddag frågade jag Harry om jag inte kunde få klippa honom lite, så håret slapp komma i ögonen på honom. Jo, men man måste ha godis när man klipper, sa han. Nu hade vi bara popcorn hemma, men vi lyckades enas om att det räknas.

Före

Med ganska många popcornpauser gick det över förväntan att klippa denna gången, förra försöket skrek han precis hela tiden. Trots riktigt godis.

Efter

Och resultatet? 

Jag gör mig inga illusioner om min förmåga som frisör, det var aldrig fråga om att sikta på "jämnt" eller "snyggt".
Målet var att få håret ur ögonen.

Succé alltså.