Kaxigt

Vi åker tåg och ska spela Memory.

Harry: Du börjar, mamma.

Jag: Får jag börja? Vad snällt.

Harry: Alltså, det är för att jag är bättre än dig. 

Än så länge är det roligt

Första läxan!

Luring

På lördagskvällen fick Lilly följa med på skattjakt och vi hann till och med hitta två skatter innan det var dags att åka hem och lägga sig. Hon tyckte det var jättespännande men var lite pissed över att vi var tvungna att lägga tillbaka dem igen.



Harry: (när vi cyklar hem) Jag gillar inte det här.

Jag: Va? Gör du inte?

Harry: Nej.

Jag: Men varför det? Jag trodde vi hade jätterol..

Harry: Jag älskar det!

En liten skattjakt

Vi bestämde oss för att prova geocaching, Harry och jag. Medan Lilly nattades tittade vi på introduktionsfilm och fixade app. Det var allt vi skulle göra, efter läggdags och allt. 

Men så kunde vi inte hålla oss utan skrev en lapp och gav oss iväg.

Det blåste rejält men cykelturen var fin.

Vi letade och letade och precis när vi tänkte ge upp så hittade vi den! Gömd i en hög med sten inne i en buske fanns en liten, liten låda med ett litet, litet block. 

Efter en high-five och en liten segerdans skrev vi våra namn och Harry gömde den igen.

Imorgon ska vi leta fler!

Rapporter från sommarlovet

Det kommer bilder till min telefon när jag sitter här och sliter på jobbet.

Måndag:

Tisdag: 

Onsdag:

JAG VILL OCKSÅ HA SEMESTER NU!

Sluta dagis-party!

"Du slutar snart dagis" sa vi. "Det får vi ju fira" sa vi, och tänkte kanske en familjeutflykt med glass eller Äventyrslandet och kanske lite busigt tisdagsgodis.

"Jag vill ha ett sluta dagis-party!" sa han.
Så det hade vi.

Hans mormor och plorfar kom. Och kusinerna med sina föräldrar. 

Och kompis Alex. Med finaste kläderna, gelé i håret och en blomma i handen.

Vi skålade.

Och grillade korv.

Han fick presenter.
Och sommarlovstårta.

"En pinata måste vi ha, mamma!" sa han. 

Det blev en ryggsäck eftersom han ska börja "skolan". 

Han var så nöjd, så nöjd.

Och lillasystern med.

Och sedan hade vi enligt uppgift lovat att han bestämde allt hela dagen, inklusive när han skulle gå och lägga sig. Så nu ligger han här bredvid mig i sängen och kollar netflix på plattan.
Och jag ligger här och väntar på att det ska bli midnatt så det blir jag som bestämmer igen.

Sista dagen på dagis

Så var dagen här. Dags att cykla till dagis för sista gången.

Jag ville att han skulle gå, och hålla mig i handen, men han ville nog ha det som vanligt. "Jag kan cykla långsamt bredvid dig, mamma, så kan vi prata ändå". 

Jag kunde ju inte tala om att jag ville hålla handen för att jag behövde trösten.

För det börjar gå lite för fort, det här. Det var ju alldeles, alldeles nyss som vi gick dit för allra första gången. Med den här lilla, coola killen som har trivts på sitt Lill-teknis sedan dag ett.

Han är fortfarande cool, men så mycket större. Och med så mycket tjockare hår.

Han var ledsen igår kväll. Plötsligt gick det upp för honom vad det betyder att sluta på dagis. Inte bara den spännande biten, att han börjar skolan till hösten, utan den sorgliga biten också. Att inte träffa fröknarna mer, att en av de bästa vännerna ska gå i en annan skola, att han inte är liten längre.
Jag pratade med honom om hur detta bara är den första i en lång rad förändringar i livet, kanske lite sorgligt först, men spännande sen.
Vet inte om jag gjorde det bättre eller sämre.

Men idag var han glad och nöjd. Uppspelt över Sluta dagis-partyt vi ska ha ikväll. Och sugen på att sätta igång dagen och rita teckningar till fröknarna.

Det var bara jag som gick hem med gråten i halsen för att han flyttar hemifrån snart.

Som man frågar får man svar

Slutade tidigt och hämtade hem barnen plus varsin kompis från dagis.

Harry: Mamma, varför kunde du hämta oss efter maten?

Jag: Jag slutade extra tidigt, det här är ju ingen vanlig torsdag ju.

Harry: Nej, just det. Vad var det för torsdag nu igen?

Jag: Det är Valborgsmässoafton. Och vet ni vem som fyller år idag?

Harry: Agnes?

Jag: Alltså, det kanske hon gör, det har jag ingen aning om. Men jag tänker på nån annan. Nån viktig i Sverige. Som..

Harrys kompis Alex: Zlatan?

Ketchupkonst

Jag: Vad ska du ha ketchupen som?

Harry: (ser på tv) Som den här ondingen i Ninjago!

Jag: Nej, vad svårt, jag vet ju inte ens hur han ser ut.

Harry: Men mamma, kom hit och titta då bara.

Jag: Kan du inte bara säga nåt lättare? En ubåt eller vad som helst?

Harry: DU är en ubåt.

Han har inte glömt, han är bara riktigt, riktigt bra på att gömma

Det är ju inte så att han inte fick något godis på påsk. Jösses, vi hade hur mycket godis som helst. Det var skålar med godis överallt och vi hade gjort en påskpinata och barnen fick påskägg av sin snälla plastmoster. Det var till och med godis kvar efteråt, så mycket godis hade vi.
Och vi tänkte att det räckte.
Att allt var bra när alla var så glada och sockerstinna och nöjda med påsken.

Men nu i morse hade han legat och tänkt. Jämfört med rykten han hört och andras historier från påsken.
Och så kom han och var ledsen.
Undrade stilla om vi alltid ska vara på Smögen på påsk?
För var det kanske därför påskharen har glömt bort att gömma påskägg till honom när han kommer ihåg alla de andra barnen?

"Men vi har ju faktiskt inte letat" sa jag.

Och tog mitt värkande mammahjärta och gick och köpte godis på lunchen.

Breaking News

Alltså, jag hade tänkt blogga lite om helgens hemliga agentkalas ikväll, men så kommer man hem och Harry ser ut så här:

Första tanden tappad! 

På dagis, där han sedan hade pyntat en fin ask som han bar hem den lilla skatten i:

Nu har han svårt att somna eftersom han är nervös inför det första besöket av tandfén.

Hade han vetat att det hela hänger på att man har föräldrar som kommer ihåg att stoppa dit de där mynten när man somnat hade han nog inte kunnat sova alls.

Harry

Han blev sex år idag.

Han som önskade sig "pannkakor, fast små, som plättar ungefär" till födelsedagsfrukost. Och jordgubbar och blåbär och äpplejuice.
Som tycker det är så mysigt med födelsedagsfrukost att han bara lät paketen ligga och vänta medan han åt.

Men som ändå blev så glad, så glad när han fick "tjuvstationet" som han önskat sig.

(Harry: Mamma, när jag fyller år önskar jag mig ett sånt tjuvstation i smålego som Olle har.

Jag: Jag vet vad du menar, men jag är inte helt säker på att det heter tjuvstation, gör det verkligen det?

Harry: Men mamma! Det heter ju brandstation och polisstation och då heter det ju tjuvstation. Såklart.

Jag: Men det heter ju dagis och inte barnstation?

Harry: Ameh, för tusan. Det borde det göra.)

Han blev sex år idag.
Han som har en jättelös tand som han är så rädd om.
Han som kan bli riktigt bekymrad på kvällen om vi "inte har gosat så mycket på hela dan".
Han som är så stolt, så stolt över att han "gjorde mål när vi spelade bowling".
Han som är både storebrorsbeskyddande och storebrorsretsam, blyg och clownig, modig och mörkrädd.
Han som kallar mig för "min sköna" och vill sova med mig varje natt.
Han som inte tycker om någon annan musik än "I'm yours" med Jason Mraz.
Han som älskar lego och star wars och dinosaurier och att klä ut sig.
Han som föreslår lite för ofta att vi ska "prata lite om rymden". Jag har redan berättat allt jag vet.
Han som inte är riktigt säker på att det är sant att nallen väcker honom direkt om han skulle drömma mardrömmar, men som väljer att tro.
Han som får oss att skratta varje dag.

Han blev sex år idag.

Kalasdags

Han fyller snart år. Igen!

Efter halloweenkalas (två stycken) och teknikkalas har han pratat hur länge som helst om ett Batmankalas. Men så ångrade han sig plötsligt.

Inbjudningarna delas ut ikväll. Inte i kompisarnas brevlådor utan personligen, eftersom det tydligen är "mycket artigare".
Nu ska vi bara klura ut vad fasen ett "hemlig agentkalas" är för nånting.

Såklart

Köpte nya stövlar till Harry.

Fodrade.

Eller som han så briljant kallar dem:

Luddigummi!

Nästan samma

Min man: Jag går ut och hämtar lite stuff bak i bilen bara.

Jag: Stuff?

Harry: Det är samma som vi sjöng på dagis, när vi övade på Lucia.

Jag: Va? Stuff?

Harry: Ja! Staffen va en stallegren!

Mmm

Jag: Vi tänkte göra lite olika små matbitar på pinnar till barnen på nyårsfesten, har du nåt förslag på nåt du skulle tycka vara gott?

Harry: Kött!

Jag: Ja, jag tänkte till exempel kanske köttbull..

Harry:  Kött från dinosaurier! Dinosauriekött! Det vill jag ha!

Jag: Alltså, det blir nog lite svå..

Harry: (klappar sig om magen) Dinosauriekött, jag älskar det. Mmmmm...

Jag kunde varit på jobbet nu

Det hade nog inte varit riktigt lika mysigt.

Årets pepparkaksbygge

En lastbil!

Framsidan:

Baksidan:

Finaste sidan:

Om man skulle vilja titta på tidigare byggen:

Pepparkaksbuss

Pepparkaksrymdraket

Bokfest!

Harry ska på bokfest med maskerad på dagis idag.

I flera veckor har han tänkt vara kung, från en bok på norska om "Kong Rollo" som jag hade när jag var liten och han tycker är jätterolig. Krona var inhandlad och det mesta förberett.
Men.

Igår morse hade han plötsligt en ny favoritbok som han ville visa upp och föreslog att jag bara kunde "sy en dinosauriedräkt" på kvällen.
Jag gick till Butterick's.

Jag: Du får skriva ditt namn i boken.

Harry: Alltid?

Jag: Va? Nej, det räcker väl med en gång?

Harry: En gång om året?

Jag: Herregud. Nej, nu bara.

Harry: (hihi) Till jul?

Jag: Jaha, du driver med mig. Bra jobbat, det var roligt.

Harry: Hahahahaha

Jag: Skriv ditt namn i boken nu, bara.
 

 

Visst, jag är väl kanske inte helt objektiv...

...men jag måste nog säga att det var ovanligt gulliga ungar på de här dagisfotona som kom idag.