Bärbubbar!

Nu har vi inte bara dahliaskott i köksfönstret, här kommer jordgubbarna också. I förrgår såg vi de första två små groddarna, idag är det tolv.

Mycket spännande det här.

Boktips

Tre böcker på fem dagar - inte illa för en småbarnsmamma.

Och egentligen tog det bara fyra dagar, jag fick vänta på att den tredje boken skulle komma med posten.

Ganska spännande alltså. Läs!

Jag TROR inte det?

Harry: Mamma, jag få husdjur annan dag?


Jag: Vill du ha ett husdjur?

Harry: Ja

Jag: Vad vill du ha för husdjur då?

Harry: En jaff!

Jag: En giraff?

Harry: Ja. Och fant åsså.

Jag: En giraff och en elefant?

Harry: Ja. Jag kan rida på dom.

Jag: Mmm, men var ska de få plats då? Giraffer och elefanter är ju väldigt stora.

Harry: Nä, fanten är inte stor. Fanten är liten.

Jag: (börjar förstå var det här kommer ifrån) Men Musse Pigg hade bara en elefantbebis, den blir jättestor sen. Elefanter och giraffer är inte så bra husdjur att ha hemma.

Harry: Jo. Dom är bja. Jättebja är dom.

Jag: Vi får se, älskling. Men jag tror inte det.

Kaninen var tydligen inte intressant
(Bilden lånad härifrån)

Meddelande till min dotter

Det är alltså inte så att man måste bajsa bara för att någon säger att det är dags att gå nu.

Presenter i påsk

Man kan ju lätt säga att påskharen hemma hos mamma var generös i år.

Harry fick ett påskägg fullt med bilgodis, och Lilly fick smoothies. Till de stora mansbarnen fanns det en deo som luktade jättegott, eller findeo som vi brukar säga. Och vi kvinnobarn fick läppglans i ägget och varsin superhärlig sjal.

Men det var inte slut där.

Kläder från Thailand till barnen från mormor och plorfar.

Väldigt söta

Sedan var vi i en barnklädesaffär i Kungshamn för att hitta strumpbyxor till Harrys kycklingben. Min lillebror fick syn på skorna och var tvungen att köpa dem till Lilly. Och då måste ju Harry också få något:

Onepiece från morbror Martin

 Så, även materiellt, en mycket bra påsk alltså.

Påsk på Smögen - en himla massa bilder

För tredje året i rad bjöd mamma in till finmiddag på långfredagen för hela familjen. Ett smart trick för att få hem barnen till påsk. 

I år kom alla utom plastsyster Kicki och hennes familj, de tyckte väl att det var lite långt till Smögen från Dubai.

Påskdukning

Är det finmiddag så är det, och då räcker det inte med trerätters.
Nej, först fick vi champagne och tre olika plockisar.

Snurror

Fantastiskt goda ost- och parmaskinkbollar

Löjrom med tunnbröd och citroncreme

Jag dukade och gjorde ett ljusfat med mossa som jag hittade bakom huset. Och rosor som jag knipsade från mammas bukett när hon inte såg. 

Jag tycker att det blev fint.

Förrätt - Sparris och rökt lax med rostade pinjenötter

Lilly 

Huvudrätt - oxfilé med choklad och chili på, med pressad potatis och whiskysås

Och sedan glömde jag ta kort på efterrätten, men det var fruktsallad och grädde och jättegott. Alla blev väldigt mätta och nöjda och vissa slocknade och fick ligga på golvet.

På påskafton åkte vi hem till pappa. Han var inte hemma när vi kom, så Harry stod och höll utkik på bron.

Liten kyckling som väntar på morfar

Kall men mysig promenad

Spännande

Hemma hos pappa fick vi fantastiskt lax som han rökt själv, men den glömde jag ta kort på.

Det var alldeles för kallt för att ens tänka tanken att gå till någon påskefyr, men från fönstret hos pappa kunde man se en. Det syns ju inte jättebra på kortet, men högst uppe på berget på andra sidan är det en stor eld. Och så sköts det fina raketer också. Fast inte precis när jag knäppte.

Harry med pappa och mormor

Vi avslutade med en bryggsväng, där jag försökte ta coola kort på Harrys hopp men var lite för snabb på knappen varje gång.

Sen åkte vi hem.

Tack mamma & Björn, Martin & Sofia, Pia & Conny, Pappa, Kristina & Elias för en jättemysig påskhelg!

Tacksam

Efter en fin helg på Smögen är vi hemma igen.  Om vi inte hade bestämt oss för att snabbt köra förbi pappa och säga hejdå en gång till kanske det hade varit vi som hamnade i den här olyckan. Nu kom vi precis efter och hann vända och ta en omväg innan kön blev för tät. Så även om vi var nöjda med att slippa stå i kö i två timmar är vi framför allt väldigt tacksamma över att vi över huvud taget kom hem. Alla gjorde inte det.

Inget fel i att vara lite artig

Vi pusslar lite, Harry och jag. Ett ganska lätt pussel med 25 bitar, så för att göra det lite roligare pusslar vi varannan bit.
Det låter ungefär så här :

Harry lägger en bit.

Jag: Ja, det var rätt, bra Harry

Harry: Tack

Jag lägger en bit

Harry: Bja mamma

Jag: Tack älskling

Harry lägger en bit

Jag: Bra Harry

Harry: Tackå mycke

Jag lägger en bit

Harry: Jaaa, bja mamma

Jag: Tack

Harry lägger en bit

Jag: Den passar fint där

Harry: Tack mamma



Ja, ni fattar.

"Bra Bärgarn!"
"Tack"

Bondkakor

Harry ville baka kakor och ge sin mormor och plorfar i påskpresent. Eftersom jag inte riktigt var helt säker på vilka kakor "som Musse Pigg bakar" fick han välja själv genom att titta på bilder.

Tydligen bakar Musse Pigg bondkakor.
Detta receptet hade vi:

5 dl mjöl
2 dl socker
1 msk ljus sirap
1 tsk bikarbonat
1 msk vatten
50 g hackad mandel
200 g smör eller margarin

Vi hade ingen sirap hemma, men det gick bra att byta mot honung. Mandel råkade vi faktiskt ha i kylen.
Allting gojsas ihop, vi körde det i mixern. Sedan gjorde vi rullar i folie, kylde dem ett tag, skivade degen och stoppade kakorna i ugnen typ 7 minuter i 200 grader.

Typ 7 minuter alltså, inte en kvart. Då ser de ut så här och man kan bara äta mitten. Som tur var räcker det till flera plåtar, så det blev några kvar att ge bort.

Glad påsk!

Ett nytt försök

Smögen

Det här blev lite bättre.

Titta!

Igår när jag packade upptäckte jag det: Mina dahlior börjar vakna!

En stor händelse i min lilla värld.

(I bakgrunden ännu slumrande jordgubbsfrö. Eller "bärbubbarna" som Harry kallar dem.)

Det vackraste jag vet

Det här är en vy som alltid får mig att liksom andas ut och känna att jag är hemma:

Smögen från Smögenbron. 

Nu kanske inte detta blev den absolut bästa bilden för att visa vad jag menar, men det är inte så lätt när man kör bil. Det är å andra sidan inte den bästa vyn för att visa ön heller. Inga röda klippor, ingen brygga, inga sjöbodar. Mest väg och likadana åttiotalshus. 

Men detta är ändå min favorit för det är det första man ser.

Om att packa åt fyra för en långhelg

Det går ju inte skitfort.

Kall sås till fisk

Detta är en jättegod sås som vi brukar ha till lax och ugnsgrönsaker. Den passar såklart till till exempel laxpytt eller fiskburgare eller vad man vill.

Citron- eller limejuice, honung och dill blandas ner i en burk creme fraiche. Lite lagom mycket av allt blir bra (detta är mer ett tips än ett regelrätt recept som ni märker). Jag älskar de här små paketen med frysta örter och har alltid dill, gräslök och persilja hemma. Det är klart att det inte är samma sak som färskt om du ska äta det bart, men i sås och soppa och så är det bara praktiskt.

Vi brukar ha minifraiche, men det gör man ju som man vill. Harry slickar i sig vilket som.

Kanske inte det största som hänt

Men utveckling är utveckling.

Idag åt Lilly sand för första gången.

Bör jag kanske söka hjälp?

I det här inlägget undrade jag om det räckte med gamla brödskrin nu när jag hade tre stycken.

Sedan dess har jag fått hem de här:

Så det besvarar väl den frågan kan man säga.

Knickers & calamucho

Ikväll har jag varit på me&i-party. För er som inte vet är det ett gäng mammor som samlas och köper dyra, men fina, barnkläder. Själv var jag där för mysbyxorna.

Världens skönaste byxor

Trots god kvalitet har jag på tre år slitit hål på två par eftersom jag har dem varje dag hemma. Det är inte alltid de finns med i kollektionen, men nu gjorde de det så jag kunde beställa nya. Lätt världens skönaste byxor för hemmaskrot.

Tillställningen var trevlig så redan där kunde jag varit nöjd med kvällen, men sedan lyckades jag locka med min bästa vän Sara på lite vardagsvin och då blev den ännu bättre. Vi drack calamucho och pratade en stund innan min snälla man körde henne hem.

Calamucho är en stor favorit sedan min kompis Martin varit ett år i Spanien och kom hem och sa att nu skulle vi dricka rödvin och cola. Jag tänkte att han var dum i huvet, men gick med på att prova, med hans vin. Men oj, så gott det är! 

Man blandar hälften cola och hälften billigt blaskigt rödvin och spetsar till det med citron och is. Världens bästa bål  som vi alltid har som välkomstdrink på större fester, och nu hade vi citroner och en tetra kvar i kylen från vårrullen.

Så tack Jenny och tack Sara för en trevlig måndagskväll! Nu ska jag sova lite.

April april

Några förstod direkt att det här bara var ett skämt. Andra gick på det en stund.

Några kommentarer efter att jag länkat inlägget till facebook

Jag trodde faktiskt inte att någon skulle köpa det. Varför i hela friden skulle en gift småbarnsmamma raka benen en söndagsmorgon i april liksom?

Två hela ögonbryn i en suddig webbkamera

Mitt kartotek

Jag har aldrig haft speciellt gröna fingrar, men nu när vi har en stor trädgård vill jag gärna lära mig så mycket som möjligt och försöka sköta om den så gott det går. För att få lite ordning på allt vi har i rabatterna och allt som ska göras fixade jag mig ett eget litet kartotek.

När jag kom på idén sökte jag på Tradera (såklart) efter en lagom stor burk, och hittade den lilla blå. Sedan fick jag syn på den röda med likadant mönster och var självklart tvungen att ha den också. I den förvarar jag utrivna artiklar från trädgårdstidningar och lite fröpåsar och så. I den blå har jag själva kartoteket.

Jag klippte lagom stora kort av hårt papper och har sorterat dem på två sätt. Dels finns det en flik för varje månad med kort där det står till exempel "Beskär rosorna" eller "Ta in vattenslangen" eller "Plantera ut dahliorna". Och sedan finns det flikar för allt vi har planterat, sorterat under till exempel "Perenner" eller "Rosor" eller "Buskar". På de korten knipsar jag en bild från förpackningen och lite annan info eller så skriver jag lite om hur det ska skötas. Och så anger jag var växten finns och när den sattes dit. 

Strategin de här första åren är att köpa typ allt som vi tror är fint och sedan köpa fler av de som är fina när de väl är på plats. Då är det bra att veta vad det var för något tänker jag.

Jag inser ju att det här kanske kan verka "lite överambitiöst", men förutom att jag faktiskt tycker att det är lite mysigt att pyssla med det här så har jag ju mer koll. I teorin i alla fall.

Hur många kort jag än har är det ju ändå själva utförandet som räknas, och hur det går med den saken återstår att se.

En tanke bara

Ni vet när man rakar benen. Med vass rakhyvel. Och så rinner det ner balsam i ögat och svider.

Då kanske man inte ska använda handen med rakhyveln för att gnugga bort det.