Ornitofobi - en definition

Jag och Harry hade precis vaknat och låg kvar i sängen. Kristian hade gett mig ansvaret över Lilly som såg på teve för han skulle ner i tvättstugan och lyfta lite vikter. Han gör det ibland.
Ganska direkt hör vi att han ropar nerifrån.

Kristian: Maria, kan du göra mig en tjänst sedan?

Jag: Ja, vad är det?

Kristian: Kan du komma ner sen, det är inte bråttom eller så, du behöver inte komma med en gång.

Jag: Va? Vad är det då?

Kristian: Det är en fågel här nere.

Jag: Men öppna dörren så den kan flyga ut då?

Kristian: Jag kan inte. Den är liksom mellan mig och dörren, i vagnrummet (="hallen" i källaren).

Jag: (hahaha) Men hur vågar du vara där nere då, om du inte vågar gå och släppa ut den?

Kristian: Jag har stängt in mig i pannrummet.

Jag: (hahahahahahahahahaha)

Jag och Harry tar utevägen för att öppna eftersom vi inte ville att den skulle flyga upp i huset. När vi kom in i källaren öppnades en liten, liten glipa i dörren till pannrummet.

Kristian: Är den ute nu?

Jag: Nej, det var ingen fågel här ju.

Kristian: Då måste den ha tagit sig ut då.

Jag: Men det var ju stängt? Vi hade ju sett om den flög ut.

Kristian: Jamen, den var alltså pytteliten, den kan säkert ha krupit ut under dörren.

Jag: Hahahahahahahaha. Du fattar att det här kommer hamna på bloggen va?

Kristian: Jaja, tack för hjälpen, gå upp nu.

Nödutgången