Fredag på stan - en kanske onödigt lång redogörelse

Vi tog bussen in till stan, vilket var en bra idé på vägen dit i skönt väder. Att gå hem från bussen i ösregn var väl inte riktigt lika skönt, men vi är ju vattentäta.

Vi åt en näringsrik och avslappnad lunch på en finare restaurang, där alla barnen åt upp all mat och sedan sa tack så mycket och satt tysta och lekte med sina leksaker så att jag och den andra mamman i sällskapet kunde konversera vuxet i lugn och ro.

Fast på riktigt var det kanske mer så att vi trängde in oss på McDonalds och det enda jag kommer ihåg att vi hann prata om var att hennes man är förkyld riktigt, riktigt sjuk.

Eftersom det är så jobbigt att blåsa

Sedan gick vi till BR, där de hade såpbubbelmaskiner på utsidan. 

Smart om man vill locka dit barn. Inte så smart om man vill att barnen ska gå in i butiken. 

Vi såg en hel del glada studenter. Och jag tänkte på hur jag så lätt kan plocka fram minnet av känslan man hade den dagen, så fri och lycklig man kände sig och hur spännande det var att ha hela livet framför sig.

Och sedan tänkte jag på att nästa år är det 15 år tills Harry tar studenten och 15 år sedan jag gjorde det. Och så tänkte jag på hur liten han är och hur lång tid 15 år faktiskt är. Och då kände jag mig lite gammal och att det kanske var dags att tänka på nåt annat.

Nu tänker jag ju på det igen, jag visar vad vi köpte i stället:

Dörrhängare, anteckningsblock med färgade blad, armband, krok, snurrmoj och hårband till Lilly från TGR. Två likadana par skor från Din Sko. De hade tyvärr inga rosa i min storlek kvar. Den svarta kludden på snurrmojen är strumpor till mig, som vi liksom de färgglada strumporna till Harry köpte på H&M. Där köpte vi ett par söta skor till Lilly också, men de glömde jag lägga fram. Och en hatt som Harry "måste ha":

Kristian har också shoppat idag. Han har "ont i halsen" tydligen.