Den här bamsingen var inte min, den kom från Harrys huvud. Han tyckte absolut att man måste ta kort på sina löss.
Jag brukar luskamma barnen minst varannan dag i vanliga fall, för säkerhets och vanans skull. Men just den här veckan när jag var sjuk och isolerade mig i sovrummet så mycket som möjligt för att inte smitta någon blev det inte av. Och det är ju då de har passat på såklart. Lillys huvud fick vara ifred, men både jag och Kristian hade ett par. Det konstiga är att ingen av oss har märkt nånting, det var dagis som upptäckte det på Harry.
Pinsamt.
Och värt att tänka på.
Kamma hela tiden om ni har dagisbarn!
Trots att våra löss upptäcktes med osedvanligt crappy timing och skulle behandlas mitt i kalasförberedelserna (jag tog bort mina efter att jag sytt klart Harrys papegojdräkt klockan tre i fredags natt) så var det förvånansvärt enkelt. Och framför allt inte alls så äckligt som jag nog trodde att det skulle vara.
Inte äckligt alls faktiskt.
Lusfri igen |
Harry tyckte bara att det var jättespännande.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar